Beroende ses idag som en sjukdom, som påverkar hjärnans funktioner. Enligt sjukdomsbegreppet innebär ett beroende inte bara att en person upplever ett tvång att använda en substans eller upprepa ett visst beteende, utan att hjärnans belöningssystem också kroniskt har förändrats. Dessa förändringar påverkar individens förmåga att kontrollera sina impulser och beslut, vilket gör det svårt att sluta med en drog eller ett beteende även när negativa konsekvenser uppstår.

1. Stark önskan eller tvång att ta substansen.
2. Försämrad kapacitet att kontrollera intaget.
3. Fortsatt konsumtion trots skadliga effekter.
4. Prioritering av drogen framför andra aktiviteter eller förpliktelser.
5. Ökad tolerans.
6. Fysiska abstinenssymtom.

Beroende utvecklas oftast i en kombination av genetisk sårbarhet, miljöfaktorer och exponering för substanser eller beteenden som stimulerar hjärnans belöningssystem. Dopamin, en kemikalie som styr känslor av belöning och njutning, spelar en central roll. När en person tar en drog eller upprepar ett riskabelt beteende, frigörs dopamin i överflöd, vilket skapar en ”belöningskänsla”. Över tid anpassar sig hjärnan och börjar kräva större mängder av substansen eller beteendet för att uppnå samma effekt.

Alla människor strävar efter att ta sig genom livet med så lite obehag som möjligt. Men våra förmågor att hantera livets utmaningar varierar och avgörs av en rad faktorer, som nämns ovan. Anknytningsteorin spelar också en viktig roll i att förstå varför vissa av oss är mer benägna att fly från våra känslor och utveckla destruktiva mönster som kan leda till beroende.

Anknytningsteorin, utvecklad av John Bowlby, belyser hur våra tidiga relationer med vårdare formar vår förmåga att knyta band, reglera känslor och hantera stress genom livet. En trygg anknytning ger barnet en känsla av säkerhet och trygghet, vilket skapar en stark grund för att hantera känslomässiga och psykologiska utmaningar senare i livet. Personer med trygg anknytning har ofta större förmåga att hantera stress och obehag utan att söka tillflykt i flyktbeteenden, såsom missbruk.

Däremot kan en otrygg anknytning – som uppstår när vårdaren är oförutsägbar, otillgänglig eller inkonsekvent i sin omsorg – skapa en grund för att söka tröst eller undvika obehag på ohälsosamma sätt. Individer med en otrygg anknytning, såsom undvikande eller ambivalent anknytning, har svårare att lita på sig själva och andra och kan vara mer benägna att söka utomstående metoder för att reglera sina känslor. Detta kan göra dem mer sårbara för att utveckla beroende.

Genetik spelar en viss roll i benägenheten att utveckla beroende. Studier visar att vissa individer har en genetisk predisposition som kan öka risken för beroende. Dock är det ofta samspelet mellan dessa genetiska faktorer och miljön som avgör hur stor risken är. Den miljö vi växer upp i, de relationer vi skapar, och vilka copingstrategier vi lär oss, formar vår förmåga att hantera livets utmaningar. Här kan barndomsupplevelser av stress eller trauma ha en avgörande roll.

Om ett barn växer upp i en miljö med bristande emotionellt stöd eller osäkerhet, utvecklar det ofta copingstrategier som kan vara destruktiva. Exempelvis kan en person som inte lärt sig sunda sätt att hantera stress under barndomen vara mer benägen att använda alkohol, droger eller andra flyktbeteenden som ett sätt att undkomma obehag i vuxen ålder.

Det finns en koppling mellan trauma och risken för att utveckla ett beroende. Människor som upplevt långvarigt trauma, såsom fysisk eller emotionell misshandel, utvecklar ofta högre grad av självmedicineringsbeteenden än de som upplevt enstaka traumatiska händelser. Medveten behandling som inkluderar både beroendeproblematiken och traumabearbetning är ofta avgörande för tillfrisknande och för att minska risken för återfall.

För personer som har upplevt otrygg anknytning, trauma eller andra utmanande barndomsupplevelser, är det viktigt att vara särskilt vaksam på sina känslor och beteenden. Att förstå sina sårbarheter och vara medveten om när man söker flykt snarare än att möta sina känslor kan vara ett avgörande steg mot att hantera sitt välmående på ett sunt sätt.

Självreflektion, meningsfulla aktiviteter, terapi och att bygga en inre trygghet genom sunda relationer och stödjande nätverk kan hjälpa till att bryta destruktiva mönster. Genom att erkänna och möta de känslor som kan ligga till grund för ett beroende, kan man skapa förutsättningar för att hantera livets svårigheter utan att söka tillflykt i ohälsosamma vanor.

Det handlar om vår förmåga att hantera livet och en kombination av genetiska faktorer, miljö, anknytning och barndomserfarenheter. För de av oss som är mer sårbara är det avgörande att vara medveten om sina tendenser/triggers och söka hälsosamma sätt att hantera känslor och stress, snarare än att fastna i flyktbeteenden eller underhålla ett beroende.

Beroende påverkar flera delar av hjärnan, framför allt belöningssystemet, men även de delar som styr beslutsfattande, minne och impulskontroll. Hjärnans plastiska natur innebär att den kan omformas av både hälsosamma och destruktiva beteenden. När beroendet utvecklas prioriterar hjärnan droganvändning eller beteendet framför andra viktiga behov, såsom mat och sömn. Detta är delvis varför beroende ofta leder till försämrad livskvalitet och svårigheter att bryta mönstret.

1. Riskbruk innebär ett beteende där en person konsumerar alkohol eller andra substanser på ett sätt som kan innebära framtida hälsorisker men där personen ännu inte har utvecklat en beroendeproblematik. Det innebär inte nödvändigtvis att bruket orsakat problem, men det kan med tiden leda till fysiska och psykiska skador.
2. Missbruk är en tydligare problematik där konsumtionen redan har orsakat negativa konsekvenser, som problem på arbetsplatsen, i relationer, eller med hälsan. Trots detta kan personen fortfarande ha viss kontroll över sitt bruk och kan ofta ta pauser eller sluta utan större problem, men svårigheterna med att hantera konsumtionen börjar bli mer påtagliga.
3. Beroende innebär en förlust av kontroll där personen inte längre kan hantera sitt bruk och utvecklar ett tvångsmässigt beteende för att få tillgång till substansen. Fysiska och psykiska abstinenssymtom kan uppstå vid försök att minska intaget, och personens liv påverkas på flera områden. Beroende anses vara en sjukdom där både hjärnan och kroppen förändrats och kräver professionell hjälp för behandling och återhämtning.

Tillfrisknande från beroende handlar om att förstå och adressera tomheten eller obalansen inom en själv som ofta kan ligga bakom destruktiva mönster. Många ser beroende som en längtan efter något djupare – en känsla av tillhörighet, syfte eller helhet som det yttre beteendet försöker fylla, men som enbart kan mättas genom inre frid och självacceptans.

Behandling av beroende kräver ofta en kombination av terapi och stöd från både professionella och sociala nätverk. Medicinska komplement är ibland även nödvändiga. Terapeutiska metoder kan hjälpa individer att identifiera och förändra destruktiva tankemönster. Gruppstöd, som Anonyma Alkoholister/Narkomaner eller andra stödgrupper, kan också vara en avgörande del av tillfrisknandet då det innefattar gemenskap, arbete med sig själv och peer-support.

Som beroendeterapeut erbjuder jag stöd och vägledning för dig som vill hantera beroendeproblematik.

• AA (Anonyma Alkoholister)
  Vill du få stöd för att hantera ditt alkoholberoende? AA håller regelbundna möten i Malmö och på andra platser i Skåne. Deras 12-stegsprogram ger dig stöd i att leva nykter tillsammans med andra som delar dina erfarenheter.
  👉 Hemsida: aa.se
• NA (Anonyma Narkomaner)
  Om du kämpar med narkotikamissbruk erbjuder NA möten där du kan få stöd av andra som gått igenom liknande upplevelser. Här delar ni med er av era erfarenheter och motiverar varandra i er återhämtning.
  👉 Hemsida: na.org
• Maria Malmö
  Denna verksamhet är till för unga upp till 25 år som har problem med alkohol eller droger. Här får både ungdomar och deras anhöriga råd och stöd.
  📞 Telefonnummer: 040-33 71 70
• AVB-rehab, En strukturerad öppenvårdsbehandling för alkohol, drog och spelberoende. Telefonnummer: 040-437767 avbrehab.com

1. 1. National Institute on Drug Abuse (NIDA) – Hjärnans påverkan av beroende
   2. American Psychiatric Association – DSM-5 diagnostiska kriterier för beroende och missbruk.
   3. ICD-10 World Health Organization (WHO) – Diagnostiska kriterier för beroende (ICD-10).
   4. Folkhälsomyndigheten – Information om riskbruk, missbruk och beroende i Sverige (Folkhälsomyndigheten).
   5. Bowlby, J. (1988). A Secure Base: Clinical Applications of Attachment Theory.
   6. Van der Kolk, B. A. (2014). The Body Keeps the Score: Brain, Mind, and Body in the Healing of Trauma.
   7. Anonyma Alkoholister Sverige – AA
   8. Anonyma Narkomaner – NA
   9. Maria Malmö – Lokal stödverksamhet för unga med missbruksproblematik (Maria Malmö).
   10. Volkow, N. D., Koob, G. F., & McLellan, A. T. (2016). Neurobiological Advances from the Brain Disease Model of Addiction, New England Journal of Medicine.